1.10 Data om utsläpp och energianvändning i världen
Nedanstående diagram från Our World in Data visar hur fördelningen av CO2-utsläppen varierat i olika regioner sedan 1750. Diagrammet ger en bra bild av hur industrialism och konsumtion har förändrats under 200 år, samt hur ojämnt fördelade dessa mönster har varit, och är, ur ett globalt perspektiv.
Det är viktigt att läsa diagrammet korrekt. Situationen år 2023 anger inte hur stora de aktuella utsläppen är utan hur stor andel av de ackumulerade utsläppen genom alla år som faller på de olika regionerna detta år.
Reflektion:
På COP 30 och på föregående årliga FN-möten om klimatet har det diskuterats att skapa hjälpprogram från de rika länderna, som bidragit med de största utsläppen, till de fattigare länder som drabbas hårt men som har haft mycket små utsläpp. Finansieringen till sådana hjälpprogram borde då ske genom att länderna bidrar i proportion till de egna ackumulerande utsläppen. I så fall borde USA bidra med c:a 25% och EU med c:a 15%.
De totala utsläppen var mycket små fram till ett stycke in på 1900-talet Här återges figur 1.3:1 för att ni ska få rätt perspektiv på förändringarna av de totala utsläppen under tidsperioden.
Från omkring 1950 skedde det en kraftig acceleration av de årliga CO2-utsläppen från fossila bränslen. Ökningstakten har minskat de senaste åren, men det räcker inte, eftersom de totala fossila utsläppen måste gå mot noll. Den röda pilen anger den nödvändiga färdriktningen och slutmålet.
Skalan i detta diagram är angiven i gigaton CO2 (Gt CO2 = miljarder ton CO2). I andra diagram kan det förekomma att utsläppen anges i gigaton kol (Gt C).
10 Gt C motsvarar 36,7 Gt CO2.
De totala utsläppen av CO2 från fossila källor år 2023, enligt figur 1.3:1 var c:a 40 Gt, vilket motsvarar c:a 11 Gt kol.
Dessutom tillkommer utsläpp av metan som motsvarar c:a 10 Gt CO2 när det gäller påverkan på klimatet.
Ungefär 80 procent av världens energiproduktion idag sker från fossila bränslen.
Detta visar på de politiska, sociala och ekonomiska svårigheterna i att nå en väg mot nollutsläpp. Världen har låst fast sig i ett fossilberoende som måste brytas för att vi ska kunna gå vägen mot nollutsläpp.
En positiv trend är att de förnybara energikällornas andel av energiproduktionen ökar, men utgör fortfarande en liten andel. Det är framför allt i produktionen av elenergi som vind- och solenergins andel ökar.
Figur 1.10:2 visar att de fossila bränslena olja, kol och gas svarar för ungefär 145 000 TWh energi av världens totala energianvändning på c:a 175 000 TWh. Som jämförelse har Sveriges totala energianvändning de senaste åren varit omkring 350 TWh.
Halten CO2 anges i volymdelar
Halterna av CO2 anges i enheten ”Parts Per Million (PPM). 420 PPM, vilket är nära dagens värde, är detsamma som 0,0420 %. Dessa värden avser volymdelar CO2. i atmosfären. Värdena är låga i jämförelse med syrgas och kvävgas som har halter på 21 respektive 78 procent, men till skillnad från dessa gaser är CO2 en aktiv växthusgas.